Forskning ska hjälpa skolor att hantera kränkningar mot lärare

Skolor saknar ofta strategier för att hantera kränkningar och påtryckningar utifrån.
– Rektor tar sitt arbetsgivaransvar men det förebygger inte problematiken och läraren stärks inte i sitt ledarskap, säger forskaren Rebecka Cowen Forsell.

Sedan tre år pågår Malmö universitets forskningsprojekt ”Digitala kränkningar och nätmobbning – en ny arbetsmiljörisk inom skolan” i samarbete med åtta skolor. Där utvecklar biträdande universitetslektor Rebecka Cowen Forsell och hennes kollegor strategier och metoder för att förebygga och hantera digitala kränkningar via exempelvis mejl och Facebook.

– Projektet har två syften. Det ena handlar om att få en djupare förståelse kring den här problematiken. Det andra är att utveckla metoder som skolledningar ska kunna använda i sitt systematiska miljöarbete, säger Rebecka Cowen Forsell.

”Mer direkta och aggressiva”

Hon har lång forskningserfarenhet av mobbning och trakasserier i arbetslivet och har även bidragit till att ta fram nationella riktlinjer mot kränkande särbehandling och mobbning. I sin tidigare forskning kunde hon visa att kränkningar blir mer direkta och aggressiva när de kommer från någon som inte arbetar inom samma organisation.

Rebecka Cowen Forssell framhåller också att lärare som utsätts för digitala kränkningar i högre grad rapporterar utbrändhet, stress, minskat engagemang i arbetet och minskad motivation.

– Vi vet att det har kännbara konsekvenser på både hälsa och arbetsliv.

Hon förklarar att lärare i intervjuer beskriver en arbetsmiljöproblematik och noterar att det också finns en normaliseringsdiskurs, att läraren inte vill visa sig svag.

”Mer ifrågasatt”

– Vi har också indikationer på att mer juniora lärare eller nya i yrket kan behöva ännu mer stöd och hjälp. Det handlar om ledarskap och relation till föräldrarna, man kanske blir mer ifrågasatt.

Vad uppger lärarna att kränkningarna/påtryckningarna vanligtvis rör sig om?

– Förhandlingar om att få ökade resurser av olika slag, att man vill se extra personal eller stöd på olika sätt, eller vill ha inflytande över olika beslut, exempelvis betygssättning. Men det kan också handla om att man håller lärare ansvariga för konflikter. Lärarna söker oftast stöd hos kollegor eller rektor, inte minst för hur man ska formulera sina svar. Har du tidigare fått kritik tenderar det till att leda till ökad dokumentation, vilket stjäl resurser från annat.

Är det enklare att rikta stark kritik digitalt än i det fysiska mötet?

– Det är en mer distanserad form av kommunikation. Vi får också större kontroll över budskapet och får mer tid att bygga argument, hänvisa till lagtexter och myndigheter. Jag vänder mig mot bilden att man polariserar vårdnadshavare å ena sidan och skolan å andra sidan. Ibland kan kritiken vara rättfärdigad.

Tre spelfilmer

Med forskningsprojektet hoppas Malmö universitet kunna initiera en dialog på skolorna.

– Vi har hämtat tre situationer från vårt empiriska material och gjort spelfilmer kring när man får aggressiva mejl, blir omtalad negativt i sociala medier, eller blir filmad av elever i klassrummet som sedan sprids på nätet. Det här är ett sätt att synliggöra, kartlägga och starta diskussioner.

Du har tidigare sagt att du tror att ”beredskapen för sådana här situationer saknas i verksamheterna, även om vissa skolor nog jobbar mer aktivt med detta”. Gäller det fortfarande?

– Det är fortfarande en relativt ny problematik där man inte har några organisatoriska strategier att använda sig av. När något sker försöker rektor lösa det på bästa sätt, exempelvis genom att ta över mejl-konversationen. Rektor tar sitt arbetsgivaransvar men samtidigt förebygger det inte problematiken och läraren stärks inte i sitt ledarskap.

En balansgång

Hon poängterar vikten av att fokusera mer på det förebyggande arbetet. Samtidigt konstaterar hon hur komplext det är.

– Men generellt tycker jag man kan se en form av bakbundenhet från skolans sida, både att hantera det här på mejl och i sociala medier. I mejl bemöter du kritik, försöket till förhandling, och det är svårt att förhålla sig till det och komma till tals som lärare. Du måste balansera med att uppträda professionellt kopplat till normerna med sekretess och GDPR.

”Facebook en gråzon”

– På sociala medier ser du vad som skrivs men bemöter det inte aktivt och lägger dig i. Facebook är en gråzon mellan professionellt och privat. Lärare vill inte heller spä på någon diskussion för att tappa kontrollen. Allt det här behöver vi prata om.

Hon rekommenderar också skolorna att utveckla policys för digital kommunikation med vårdnadshavare.

– Digital kommunikation innebär en ökad tillgänglighet. Hur och när kommunicerar vi? Bygg upp rutiner för hur skolan hanterar sådana här ärenden. Ha en plan för det. Kanske behöver ni också anlita extern expertis, säger Rebecka Cowen Forsell.